Paul Gustafson, en av Englands främsta gäddfiskare gästade återigen Nedre Dalälven

När många tror att fiskesäsongen i öppet vatten är över, inte minst våra svenska nyhetsmedia, då brukar Paul dyka upp vid Nedre Dalälven med filmteam. För som fiskeproffs vet han att chansen till de riktigt stora gäddorna kommer i slutet av oktober när vattnet plötsligt blir kallare. Då samlar sig storgäddorna på djupen under de väldiga vitfiskstimmen av björkna, braxen, sarv, löja, mört m.fl.

Detta var Pauls femte besök och det tredje med filmteam. Hans första besök var närmast osannolikt, ungefär som Paul är själv. Den gången var det i början av juni för att undersöka förutsättningarna för TV-inspelning med Sky och/eller BBC. Innan jag hunnit på plats för att ta emot Paul hade han på drygt en timme metat upp tre gäddor på 13,7, 12,5 och 10 kg.

Vid Pauls första besök 1998 hade han efter en dryg timmes fiske metat upp tre gäddor på 13,7, 12,5 och 10 kg

Paul konstaterade vid det besöket att i den här älven finns det gäddor på över 40 pound (lb.) och antagligen ännu större, dvs. på över 20 kg eller mer. Och det var i och för sig ingen nyhet för mig som sedan barnsben följt fisket i älven. Och gäddor på en bit över 20 kg har jag sett dokumenterade och jag har hört talas om ännu större.

Men då har det handlat om fisket med ryssja under leken i maj. På handredskap är den största jag hört om på drygt 18 kg och det är många år sedan dess. Vid första besöket sa han att skulle komma igen till den hösten med Sky-Tv eller BBC. Själv är jag lite luttrad när det gäller sådana löften så jag hade väl nästan glömt bort det hela när han i början av oktober ringde och undrade om vi kunde ta emot Sky i slutet av månaden. På sådan marknadsföring kan man bara svara ja. Sky kom och den mycket kände programledaren på Sky tog sin största gädda. Det är nu sju år sedan. Men fortfarande körs denna inspelning i repris på Sky.

Den här gången, oktober 2005, var Paul här för att i första hand få material till en dvd som ska spridas world-wide i samband med en nyutgåva av Pauls bok " How To Catch Bigger Pike" som inom kort ges ut. Och i denna upplaga får Nedre Dalälven som enda område utanför England ett stort utrymme. Därtill kan materialet också komma att tas in av olika TV-kanaler.

Pauls förväntningar innan ankomsten var mycket högt uppskruvade. Den här gången skulle han ta "the monsterpike" och då menar han en gädda på uppåt eller över 20 kg. Jag försökte skruva ner hans förväntningar något med att "visst finns de, men att chansen att lyckas med det under några dagars fiske och på handredskap är väldigt liten".

Efter en lång period av brittsommar ändrades vädret till vanligt höstrusk och kyla dagarna innan det engelska teamet kom, vilket i och för sig lovade gott för gäddfisket. Första fiskedagen, lördagen den 22 oktober, som gick av stapeln i Färnebofjärden blev minst sagt våt. Allt regn som inte kommit under halva augusti, september och oktober kom denna dag.

Trots detta minst sagt gräsliga väder var vi 15 fiskare från hela Nedre Dalälvesområdet som ställde upp och provade olika metoder. Johan Wadén från Österfärnebo hade med sig fem killar från Gävle och Sandviken som provade gäddflugfiske från flytring. De fick en hel del gädda, dock inga monsterpikes. Men Johan fick ändock stort utrymme i inspelningen när hans fantastiskt fina gäddflugor och hur han binder dem filmades senare på lördagskvällen.

Micke Taubert, Hedemora Vildmark och Trolling och Christer Gränsevik provade konventionell trolling. Och de lyckades ta någon lite större, dryga 6 kilo. Men de hade också en på garanterat över 10 kg med fram till båten som tagit en kilogädda som tagit en vobbler. Hade de fått in den i båten så hade det blivit största fångade gädda. Henry Thulin och Bengt Magnusson från Avesta spinnfiskade och körde en del trolling från mindre båt och de fick mycket fisk, dock ej någon monsterpike. Själv hade jag hand om filmkillarna och tid till eget fiske blev det inte.

Paul själv då? Jo, Ingvar Westman som kan dessa vatten innan och utan hade uppgiften att ta Paul till bästa platser. Och han tog honom till sin "secret spot", som väl snart inte är så hemlig längre. Paul fiskade bara olika metoder med riktig fisk som bete. Oftast metar han med levande eller död fisk som bete. Fast i delar av Europa, och i synnerhet i England, är inte levande bete accepterat, så det kan han inte använda sig av vid filmning och reportage. Det mest effektiva enligt Paul är "sink and draw", vilket innebär att han använder en halvstor, dödfisk istället för ett konstgjort bete. När han fiskar "sink and draw" tar han in betet väldigt långsamt och låter det gå upp och ner på olika djup. Det var också med den här metoden han tog dagens största fisk i Ingvars "secret spot", en gädda på drygt 8 kg. Han fick också en på 7 kg på mete med en mindre gädda som bete samt ytterligare några hyggliga på levande bete.

Dag två fiskade vi på Hovran utanför Hedemora. Trots kyla och snöbyar hade många ställt upp också denna dag. Paul och jag och filmkillarna höll till i Micke Tauberts stora trollingbåt. Och det var skönt så man kunde röra på sig lite i kylan. Alla var av uppfattningen att snön var bra för fisket och förväntningarna var också högt uppskruvade denna dag. För gäddflugfiskarna var det segt och de fångade bara några mindre gäddor denna dag. Tydligen hade även de mindre gäddorna hunnit ut på djupare vatten som flugfiskarna inte var utrustade för. Trollingen gick inte heller bra och Micke var inte alls nöjd. Fast ett par skapliga gäddor tog, varav den största på drygt 7 kg. En krokade inte ordentligt, och enligt Micke var den rejält stor. Men så är det ju alltid med de där som man inte får se.

Mickes telefon ringde och det var Gränsevik, 500 meter från vår båt, som fått på något stort på med levande bete. Snabbt drar vi iväg med filmkillarna. Och visst är det något stort och mycket uthålligt han har på. Det tar lång tid innan han får in gäddan till båten och till slut upp. Gäddan är lång och har stort huvud, men har inte ätit på ett tag. Spänningen är stor för Gränsevik är inte med i 10-klubben. Men ack vilken olycka, den väger bara 9,2 kilo. Längden är 115 cm. Skulle den ha ätit som de flesta andra gäddor som fångats kunde den mycket väl ha vägt en 12 kg. Och i vår inför leken så väger hon säkert 15 kg. Den här gäddan kom att bli den största under hela Pauls besök. Liksom alla andra gäddor under fisket så återutsätts den efter filmning och fotografering.

En liten stund senare träffar vi Charlie Hagström och Johan Eriksson från Säter. De har på en djupbrant haft mycket bra fiske med stora giggar. De har för filmningen sparat den största i sitt keepnet. Det är i motsats till Gränseviks en fullmatad kort och tjock madam på prick 9 kg men bara 101 cm lång. Efter filmning och fotografering får den naturligtvis också friheten och återvänder till de andra storgäddorna i Hovran.

En av de fina storgäddor Paul tog på Marmafjärden

Tredje dagen kom plötsligt solen Tredje dagens fiske utgick från Älvkarleby. Redan långt före ankomsten till Sverige hade Paul bett att få prova gäddfiske på A-sektionen i Älvkarleby. Han hade själv räknat ut att där måste finnas stor gädda med öring och laxsmolt som kosttillskott. Och så är det ju också. Varje år tas riktigt stora gäddor på A-sektionen. Den här dagen gick det dock för mycket vatten genom kraftverket för att gäddmete skulle fungera.

Istället förlades fisket till det klassiska storgäddvattnet Marmafjärden uppströms Älvkarleby.

Den här dagen var det bara Paul som fiskade med Patrik Jaurnell som guide och båtförare medan Jörgen hade filmkillarna i sin båt. Själv hade jag bara möjlighet att vara med några timmar på eftermiddagen. Filmarna Richard och Chris var jättelyckliga över det fina vädret med tanke på filmningen. Och de fick också både naturmotiv och mycket film med Paul med storgäddor.

För i vanlig ordning denna tid på året så tog storgäddorna villigt på Marmafjärden på framför allt levande bete. De riktigt stora, de där en bit över 10 kg, uteblev dock även denna dag. Men en 7-8 st i viktklasserna 7-8 kg blev det, varav särskilt den sista blev mycket fotogenisk precis när solen gick ner bakom skogen i väst.   Fjärde dagen var älven död Vädret hade skiftat rejält under de tre dittillsvarande dagarna och gett ett bra gäddfiske med många storgäddor, även om Paul inte var nöjd då den där riktiga monstergäddan på över 15 kg inte kommit upp. Men fjärde dagen hade gäddorna ätit färdigt för den här perioden och ingen var intresserad av våra beten.

Precis när solen gick ned togs den sista gäddan för den här gången.

Kalle Hedin, NeDa