Sven Erik vill skapa en kulturhistorisk mötesplats av sin släktgård Ollas gården
Sven-Erik, Ollasgården som kulturhistorisk mötesplats – kan du kort berätta vad du vill åstadkomma och varför?
- Tanken med Ollas som en kulturhistorisk mötesplats är att visa och demonstrera olika delar av ett dåtida småskaligt jordbruk präglat av mångfald och självhushållning. Det ska vara en plats för alla med intresse för kulturhistoria och sambandet mellan ekologisk kretsloppsodling, näringsrik mat och bra hälsa.
- På Ollas finns möjligheter att i samarbete med ideella föreningar, privata företag och offentliga organisationer – och intresserade privatpersoner ta olika initiativ för att utveckla lokal och regional matkultur, gårdsnära hantverk inom besöksnäring och gröna näringar. Likaså utveckling av lokalt tidigare kända hantverk som smide, bakning, rökning, linberedning och vävning. Produktion av mat samt försäljning i gårdsbutik och på olika gårdsevenemang är också önskvärda och tänkbara möjligheter.
De olika logarna kan användas som musiklokaler och för utställningar och andra kulturarrangemang. Ladorna på utägorna kan anpassas för olika friluftslivsaktiviteter som till exempel natur- och kulturhistoriska landskapsvandringar och fågelskådning.
Vad är tankarna med dina odlingar med vete/råg och Dalaveten?
- Mångfald är naturens strategi för förändring. Dagens jordbruk vilar på en mycket smal genetisk bas. I det moderna jordbruket används väldigt få växtsorter som också är starkt förädlade. Sorter med snäv genetisk bas kan slås ut av växtsjukdomar och förändringar i miljön. I äldre växtsorter eller närbesläktade vilda arter finns den genetiska mångfald, den naturliga variation av gener och deras samspel, som behövs för att klara sjukdomar och förändringar i odlingsmiljö och klimat.
- Den påbörjade odlingen av kultursorter av stråsäd på Ollas görs i samarbete med bland andra föreningen Allkorns medlemmar i Dalarna och Västmanland samt med Länsstyrelsen i Dalarna. Demonstrationsodlingen omfattar några större fält och ett antal mindre parceller. I centrum finns Folkärna Speltvete, Lantsort Dalavete och Fulltofta Råg. Vi har börjat med Dalavete för att den kommer från bygden samt också skulle gynna lokala gröna näringar. Från ax till limpa.
Vad är det som driver dig till detta stora engagemang?
- Det började med att jag tog över Ollas gården år 2010. Jag kände ett ansvar att hedra min släkt som sedan 1600-talet byggt upp denna fantastiska oas vid Nedre Dalälvens inlopp i Bäsinge. Jag var också nyfiken på att baka bröd i bagarstugan som finns på gården.
- När jag sedan hittade gamla sädeskorn som min farbror odlat och jag fick dessa att gro och att jag nu odlar dessa och kan baka bröd på dessa, då var det liksom kört. Intresset bara växte, och mer och mer kom till.
Hur ser du på hållbar utveckling? Vad bidrar Ollasgården med där?
- Mångfald är livets strategi för anpassning till ändrade livsförhållanden och kontinuerlig utveckling. Kultursorter har ett rikt och varierat genmaterial. Därför kan dessa sorter anpassa sig till odlingsplatsens jord och klimat. Varje gård kan utveckla egna nya kultursorter. Sorter med mycket bioaktiva ämnen, antioxidanter, vitaminer och mineraler som är bra för vår hälsa. Ekologisk odling av resurssnåla kultursorter med höga näringsvärden är därför klimatsmart.
Berätta om våtmarksprojektet – vad har du gjort och varför?
- År 2020 anlades på Ollas en våtmark på en tidigare betad älväng ner mot sjön Bäsingen. Våtmarken ligger inom området Kungsgårdsholmarna som är klassat som riksintresse för naturvård.
Tanken med den anlagda våtmarken är att gynna biologiska värden, framför allt fågellivet. Men syftet är också att hålla kvar det högvatten som naturligt råder om vårarna lite längre tid än vad som är normalfallet idag. Regleringen av Dalälven har gjort att översvämningarna längs Bäsingen numera oftast är både mindre och mera kortvariga än de var före regleringen. Våtmarken på Ollas är ett projekt som vi initierat i samarbete med Avesta kommun och Länsstyrelsen i Dalarna. Sören Eriksson från Sören Eriksson Naturvård AB har projekterat våtmarken och utarbetat instruktioner för hur den ska skötas.
Vilken teknik har ni använt för att skapa våtmarken?
- Vi vallade upp kring en vattensjuk del av ängen och skapade inlopp samt möjlighet att reglera utloppet.
Vad har du märkt hittills?
- Vi har redan märkt att mängden fåglar ökat. Behovet av flak strandlinje för vadare är tydligen stort och de hittade snabbt dit.
Berätta gärna lite även om idén med den intilliggande ladan som du vill ha till fågeltorn?
- Vi har en planklada alldeles intill älven som tidigare användes för hö. Denna lada behöver renoveras. I samband med renoveringen så vill vi bygga ett fågeltorn inne i ladan. Detta stör inte kulturlandskapet samt så är fågelskådare skyddade mot vind och regn. Vi hoppas på att därigenom hittar fler ut i naturen.
Annat som är på gång på Ollasgården?
- Vi håller på att odla vår egen takhalm som skall utmynna i takläggnings kurs på en lada som behövs renoveras. Vi har precis renoverat färdigt gårdens smedja och vi har en aktiv smed som brukar den. Smeden reparerar och nytillverkar gårdens beslag och verktyg. Vi kommer i förlängningen erbjuda intresserade grupper/företag att kunna få se hur en smedja fungerade på 1800-talet. Vi håller också på att renovera vår varmrökbastu som var/är till för att torka lin sam röka kött och fisk. Här vill vi också erbjuda intresserade grupper/företag att kunna få se hur en varmrökbastu fungerade på 1800 talet.
- Vi har införskaffat en piggtröska samt självbindare med målet att självständigt få fram säd. Förhoppningen är att uppnå från ax till limpa på sikt. Som en självförsörjande gård var en gång i tiden.
